Jag anser att en god inställning till saker och ting är nyckeln till en slags inre frid. Ja, det låter töntigt och flummigt men så är det.
Jag har egentligen alltid varit en ganska positiv person, glaset är halvfullt, fönstret är halvöppet osv. Med det inte sagt att jag alltid har levt såsom jag innerst inne har vetat är rätt för mig. Nej, jag har snarare varit helt ute och cyklat, till Singapore och tillbaka ungefär.. Det har varit lärdomar i sig, som jag aldrig skulle vilja vara utan. Men det har varit svårt. Det är svårt. Livet är inte spikrakt och lycka är inte något man uppnår och sen har resten av livet. Lycka är något man får kämpa för att känna, det är ett känslostadie precis som ilska, frustration och sorg.
Jag skulle förmodligen kunna fortsätta i flera veckor att mala på men jag besparar mig, och er det just nu. Det jag ville komma till, anledningen till att jag tvättar min buk offentligt såhär på lördagsmorgonen, är att jag ska dela med mig av ytterligare en jätteduktig fotograf. En fotograf som jag känner mig superinspirerad av vars konst får mig att dra lite på smilbanden.
Jag tackar två saker för de sidor jag har som jag själv anser är mina bättre sidor. Det är dels Kärleken, dvs de människor i mitt liv som jag älskar och som älskar mig, ingenting slår det. Sen är det även just inspirationen, min kreativa sida, det innefattar allt från text till musik. Jag har sett till att omge mig med sånt som inspirerar mig, pushar mig samt påminner mig om vad jag vill, vem jag är och hur jag innerst inne vill leva mitt liv.
Nu ska jag sluta tjöta och istället visa de vackra och inspirerande fotona som utlovades för ett år sen när jag började skriva detta inlägg...
Christian Bothner
Jag har egentligen alltid varit en ganska positiv person, glaset är halvfullt, fönstret är halvöppet osv. Med det inte sagt att jag alltid har levt såsom jag innerst inne har vetat är rätt för mig. Nej, jag har snarare varit helt ute och cyklat, till Singapore och tillbaka ungefär.. Det har varit lärdomar i sig, som jag aldrig skulle vilja vara utan. Men det har varit svårt. Det är svårt. Livet är inte spikrakt och lycka är inte något man uppnår och sen har resten av livet. Lycka är något man får kämpa för att känna, det är ett känslostadie precis som ilska, frustration och sorg.
Jag skulle förmodligen kunna fortsätta i flera veckor att mala på men jag besparar mig, och er det just nu. Det jag ville komma till, anledningen till att jag tvättar min buk offentligt såhär på lördagsmorgonen, är att jag ska dela med mig av ytterligare en jätteduktig fotograf. En fotograf som jag känner mig superinspirerad av vars konst får mig att dra lite på smilbanden.
Jag tackar två saker för de sidor jag har som jag själv anser är mina bättre sidor. Det är dels Kärleken, dvs de människor i mitt liv som jag älskar och som älskar mig, ingenting slår det. Sen är det även just inspirationen, min kreativa sida, det innefattar allt från text till musik. Jag har sett till att omge mig med sånt som inspirerar mig, pushar mig samt påminner mig om vad jag vill, vem jag är och hur jag innerst inne vill leva mitt liv.
Nu ska jag sluta tjöta och istället visa de vackra och inspirerande fotona som utlovades för ett år sen när jag började skriva detta inlägg...
Christian Bothner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar